patetiskt
Veckorbrev efter veckobrev fick jag läsa att har man någon åsikt ska man i sort sett hålla käften, hade man åsikter kunde man byta lag... Och grejen bakom det hela var att tränarna inte kunde ta diskussioner, för kunskapen om fotboll antagligen inte är så hög och dom vill inte känna att dom blir ägda på ren svenska av en i dettafall 17 åring.
Vi fick beröm och sen var det inge mer med det, men alla har såna krav på sig själva inkl tränarna som säger att dom inte har det och att ingen annan har det heller för att vi är nykomlingar i trean blabla men ändå under ytan är alla så spända så släpper man en nål så skiter någon på sig. Man måste vara dum i huvudet för att inte se kraven som ställs.
Jag spelade svenska cupenmatchen på tisdagen och sen har det vart uppehåll fram tills igår egentligen.
Men fick ett samtal på förmiddagen, runt halv12, min tränare ringde och sa att med tanke på min rygg så var det nog lika bra att jag slutade och körde min rehab för det är ju dumt att slita på den i så unga år, och så frågade han om jag betalat gothia, ja svarade jag och då sa han att dom betalar tillbaka det direkt. Men gothia vill jag gärna följa med till, kan jag inte gå till div 4 laget och träna med er en gång i veckan som * gör och sen följa med till gothia, asså nej * ska nog komma upp och träna flera gånger i veckan med oss så vi struntar i det. Vi betalar tillbaka pengarna. Jag har ju läst din blogg och det ser ut som att du inte trivs och tänkt sluta? Jag ba nej kanske trappa ner bara. Aha! Men jag säger iallafall på träningen ikväll till tjejerna att du inte fortsätter pga dina ryggproblem.
Typ tack och hej sen... Jag var så förbannad, jag fick inte säga ett piss, han läste som från punkter och sen var samtalet över, och vem fan är 45+ och går in och läser en 18årings blogg och drar slutsatser från det, alla har en dålig dag och ni kan ju själva läsa lite längre ner vad jag skrivit, och detta är min personliga sida, inget han ska lägga sig i och om han kände sig prickad som jag antar att han gjorde kan han väl förfan åtminstonde ta det öga mot öga som en riktigt man inte en som en mus och ringa. Så dålig stil.
Sen på träningen hade han sagt att som ni alla vet har ju rebecca haft ont i ryggen senaste tiden och vi har tagit ett GEMENSAMT beslut om att hon inte fortsätter med oss något mer.
och jag lovar att jag ska inte göra det lätt för er nu bara för att ni inte har mig på träningarna längre, och att inte ens kunna säga hej när man ses på en fotbollsplan samma kväll, haha.
Man kan ju kolla med div4laget om det är okej att jag kommer ner där eller vill dom att jag skulle sluta!?
Dessutom är jag bortplockad från maillistan, mailet har under hela detta år, kommit absolut senast klockan 10.00 på måndasmorgonen, när min tränare ringde mig vid halv12 hade jag fortfarande inte fått något, jag var alltså redan borta. Dom hade alltså redan bestämt sig att jag inte var välkommen ner något mera.
nu behöver jag skriva av mig
sweet
all i need is you
jag ryser
Suger !!!
"rädslan att förlora får inte vara starkare än viljan att vinna"
Ändå får jag jordens utskällning när jag går med upp i anfall, eller rättare sagt får väl utskällning vad jag än gör.
Slutar på fotboll inom väldigt kort, trappar iaf ner till nått annat lag, vet bara inte hur jag ska framföra det snyggast.
Min rygg gör så galet ont så fort jag spelat och det är det verkligen inte värt längre känner jag.
Allt är kaos, skönt med sommarlov och att jag får komma bort och tänka lite i sommar.
Skolan är det värsta stället jag vet, eller lärarna är bra och jag tycker om att plugga men för övrigt mår jag dåligt, av att se falska människor runt om mig hela tiden.
Jobbet just nu är lite som ett slagfält får se hur den nya lösningen blir, håller tummarna, på jobbet trivs jag som fan iaf!
Sen pojken jag har allra närmst hjärtat vet jag inte om han är där ibland. Vi hade en underbar resa tsm, men nu ska jag gå och dö. Vet att det inte är ordagrant men i såna här situationer räcker ett ord och hela jag rasar. Jobbigt att vara instabil men vad ska jag luta mig mot när allt går motströms. Det gör ont i mig hela tiden. Ligger på bristningsgränsen, och jag orkar inte mycket mer.
Nu lägger jag ner här på obestämd tid för ytterligare ett litet måste som att skriva regelbundet orkar jag inte ha på mig, ber om ursäkt!